Spex är roligt och roligt har vi naturligtvis på Krischansta nation också. 1985 bildades vad som nu blivit Krischanstaspääxet - Lunds erkänt bästa nationsspex.

Det finns naturligtvis mycket som skiljer Krischanstaspääxet från vanliga spex, och det som kanske först slår en är den något speciella göinska stavningen. Som troligtvis världens enda spexförening användandes stavningen SPÄÄX är vi unika och det betyder att "vi ä litta bättre".

För att verkligen inse detta måste du naturligtvis komma och uppleva stämningen och skratten kring och i en äkta spääxföreställning. Detta finns det möjlighet till tre gånger om året då vi sätter upp spääx. Ett normalt spääxår innehåller ett nytt spääx på hösten, som återuppsätts på våren. På sommaren åker vi hem till bygden och förgyller de årliga Kristianstadsdagarna genom att på teatern sätta upp ett för hemmapubliken specialskrivet spääx.

Du är varmt välkommen till oss och om du är intresserad av att medverka i en produktion; stå på scen, måla, sy, sminka, pyssla med ljud eller ljus. Maila till spaaxforman@krischan.se


Kuriosa: I Nordisk Familjebok från 1933 kan man läsa följande :

Spex (av lat. spectaculum, skådespel), skämtsamt, ofta parodiskt stycke för amatörscenen. S. uppstod i mitten av 1800-talet i Uppsala och omfattar dels uppsluppna farser, ofta med ämnen ur studenternas liv, dels anakronistiska dramer i historisk kostym, dels även stycken som närma sig operetten. De flesta äro tillfällighetsstycken med aktuella häntydningar. De äldsta uppfördes i Uppsala på 1850-talet. Senare studentspex äro bl. a. Ernst Meyers »Erik XIV» (uppf. 1875), Hugo Montgomery-Cederhielms, A. Kulls och K. A. Forssmans opera buffa »På Madagaskar» (tr. 1870; många uppl.) och Lundastudenternas »Uarda». S. representera en annars i litteraturen föga tillvaratagen art av svensk humor. Jfr A. Hackzell, »Några anteckningar om uppsaliensiska studentspex» (1923) R-n B.



Sppäx-förman
Magnus


Spääxregisör
Gustav